10 juli 2009
Sommartorget har stängt för i år - men debatten fortsätter!
Det blev en intensiv vecka i Almedalen med evenemang och seminarier bakom vartenda hörn. Inte minst i Björkanderska magasinet där Säkerhetspolitiskt sommartorg arrangerade sina seminarier.
Vi vill tacka alla som kom och lyssnade på våra seminarier, men också alla er som inte hade möjlighet att vara på plats och därför istället såg seminarierna på webben. Var du en av dem som inte kunde komma, men skulle vilja se seminarierna? Nästan alla våra seminarier går att se på webben i efterhand.
Men debatten tar förstås inte slut i och med att Almedalsveckan är över. Den kommer att fortsätta i många olika fora under det kommande året, inte minst genom t ex seminarier arrangerade av de olika aktörerna bakom Säkerhetspolitiskt sommartorg. Besök gärna de olika organisationernas webbplatser för att hålla dig uppdaterad om kommande aktiviteter! Du hittar länkar till höger på sidan eller på den här sidan.
Vi ses förhoppningsvis under nästa Säkerhetspolitiska sommartorg 2010!
Ola Andersson
Informatör Försvarshögskolan/webbansvarig Säkerhetspolitiskt sommartorg
Publicerad av
Säkerhetspolitiskt sommartorg
|
07 juli 2009
Reflektion från Michael Moore kring seminariet Korten på det försvarspolitiska bordet
Sista debatten för i år på Säkerhetspolitiska Sommartorget under årets Almedalsvecka var en de mest intressanta och mest besökta. "Korten på det försvarspolitiska bordet" - moderator Lars Ekeman/Folk&Försvar, deltagare försvarsminister Sten Tolgfors, Anders Karlsson (s), Gunilla Wahlén (v), Peter Rådberg (mp) samt Eva Haldén/FHS. Tolgfors inledde med en bildpresentation kring riksdags- och reformbeslutet. Därefter hade oppositionspolitikerna kort inlägg och Eva Haldén gav sin syn på vad politiken och då Regeringen borde fokusera på.
Försvarsministern hade många viktiga budskap som också känns igen från andra dragningar. Fokus på solidaritetsdeklarationen (ge / ta emot mil stöd), användbara och tillgängliga förband / , högre beredskap än dagens organisation, insatsförmåga och effekt , "här och nu", nytt personalförsörjningssystem m m. Och att Försvarsmakten har kvalificerade förband och en bra verksamhet så vi är värda en mer positiv bild än vad som oftast ges idag. I synnerhet Anders Karsson förde fram att det var olyckligt med att riksdagsbeslutet togs med så liten majoritet. Han ifrågasatte industrisynen samt personalförsörjningen med stående förband/soldater och att lämna plikten.
När det gäller nödvändigheten att lämna plikten för insatsorganisationens förband så menar jag att det är två huvudskäl för det. Den ena orsaken som ministern också talade mycket om är att vi inte kan ha två organisationer (insatsorgansiation och utlandsstyrka). Samma förband ska kunna användas här hemma, i närområdet och utanför närområdet. Det medger inte plikten. Vi måste tillavarata erfarenheter efter att förband har varit insatta och inte upplösa dessa direkt efter hemkomsten. Det andra som är minst lika viktigt är att soldatyrket inte längre kan lösas av "amatörer". Krigföring i sig blir alltmer komplex, insatserna blir mer utmanande och svåra, materielen alltmer avancerad. Det är rätt självklart - det tar helt enkelt tid att bli en bra soldat. Denna andra orsak är ofta minst lika styrande för varför värnpliktsförsvar lämnas i flertalet europeiska länder.
Evas inlägg var värt att notera då hon menade att politiken nu hade satt tydliga mål efter tio års reformarbete, man hade nu tre avgörande förutsättningar att kraftsamla på. Det första var att ta ett ansvar för ålders-/gradstrukturen - tillskjuta medel för att lösa problemet samt t o m att styra området med en särlagsstiftning. Det andra var att ta ett ansvar med lagstiftning avseende kontraktsantällda soldater - att lämna frågan till parterna var för riskfyllt menade Eva. Det tredje var att inse att frivilligheten nu innebär att hela perosnalområdet nu utsätts för marknadsprinciper där ekonomiska incitament blir avgörande. Hon talade om att Försvarsmakten inte i alla delar är som andra myndigheter! Och att försvaret därmed inte kan fullt ut styras som andra myndigheter. Ovanligt tydligt!
Referat och videoinspelning från seminariet
Publicerad av
Säkerhetspolitiskt sommartorg
|
Korten på det försvarspolitiska bordet
Det sista seminariet på det säkerhetspolitiska torget handlade om försvarets nya inriktning. Försvarsministern redogjorde för det försvar han såg framför sig ska växa fram efter beslut om bland annat nytt befälssystem vilande värnplikt.
Försvarsminister Sten Tolgfors under sitt anförande
För det första slog ministern fast att Sveriges försvarspolitik skall bygga på säkerhet i samverkan med andra och solidaritetstanken. Försvaret skall vara tillgängligt för såväl internationella insatser som nationellt försvar. Värnplikten avskaffas därför att den inte är anpassad för ett internationella insatser och inte på ett effektivt sätt personalförsörjer Försvarsmakten.
Tillgängligheten kräver rörlighet, rörlighet kräver logistik, därför har Sverige inlett samarbete om flygtid med det mycket stora transportplanet BoeingC-17.
Vidare underströk försvarsministern vikten av breda internationella insatser där inte bara militär är inblandad. Med militära förband kan man möjligen vinna krig men inte nå fred.
Peter Rådberg (mp)
Den Nya Försvarsmakten skall ha en kapacitet att kunna mobilisera 50 000 personer på en vecka. Sverige skall inte heller ha förband som inte finns tillgängliga i verkligheten. Ministern använde ordet pappersförband. Hemvärnet skall effektiviseras.
Sverige skall om behov finns ha 1700 soldater insatta över tiden.
Socialdemokraternas talesperson Anders Karlsson bemötte Försvarsministern med att ställa sig undrande till varför regeringen valt att inte sluta en blocköverskridande överenskommelse. Socialdemokraterna hade velat se en annan modell för försvaret med tre månaders värnplikt. Socialdemokraterna vill också av arbetsmarknadspolitiska skäl behålla Försvarsindustriföretag i landet.
Anders Karlsson (s)
Peter Moberg från Miljöpartiet ansåg att den nya inriktningen av försvaret är för ambitiös och tog sin utgångspunkt för det resonemanget i att Försvarsberedningen kommit fram till att inget hot föreligger mot svenskt territorium inom en tioårsperiod. Han var också rädd för att en EU armé är på väg att bildas. 
Gunilla Wahlén (v)
Vänsterpartiets Gunilla Wahlén precis hemkommen från Afghanistan berömde insatsen där. Vidre tyckte hon att den relativt korta anställningstid av soldater som Försvarsmakten ser framför sig på sex år är för kort. Hon sade att Sverige skulle ta ställning till vilka allianser vi vill vara en del av.
Eva Haldén, Försvarshögskolan
Försvarshögskolans forskare Eva Haldén kommenterade. Politikens uppgift är att formulera mål och skapa förutsättningar för att målen skall kunna uppnås. I Försvarsmaktens fall handlar det om att skapa förutsättningar på tre områden, personal-, ålders-, och befälsstrukturen måste förändras. I tio år har Försvarsmakten försökt rätta till de problemen hindrade i första hand av lagen om anställningsskydd (LAS). Antingen måste regeringen tillföra medel för att i ett slag förändra situationen eller så måste man stifta tillfällig lag om undantag från LAS. s), Rekryteringen i en försvarsmakt utan plikt måste bygga på ekonomiska incitament, det måste regeringen vara beredd att betala för. Vidare måste staten känna ansvar för personalen även efter insats då det finns risk för post traumatic stress disorder (PTSD). FM är inte som vilken annan myndighet som helst. Avsteg från ordinarie förvaltningslagstiftning måste göras.
Försvarsministerns svar på detta var att man arbetar med att skapa förutsättningar. Ett antal utredningar däribland veteransoldatutredning och pliktutredning skall ge underlag för vidare beslut. I arbetslagstiftningsfrågorna anser ministern att det går att komma långt med förhandlingar mellan parterna.
skrivet av Carl Hartman, student Försvarshögskolan
Skrivet om seminariet
"Skyttegravskrig i försvarspolitiken" (DN, 3 juli 2009)
"Noterat: Ja, något måste göras" (Blekinge Läns Tidning, 3 juli 2009)
"Användbarare Tolgfors" (Sydsvenskan, 4 juli 2009)
Publicerad av
Säkerhetspolitiskt sommartorg
|
The Co-Operation Around the Baltic Sea
Försvarsminister Sten Tolgfors
Idag är Östersjöområdet en av världens mest stabila regioner. Denna säkerhet kunde inte tas för givet under 80- och 90-talet. Att det inte finns något allvarligt invasionshot riktat mot Sverige eller dess närmaste grannar har tydligt framgått under veckans seminarier. Det finns dock flera utmaningar som östersjöregionen står inför. Sten Tolgfors, försvarsminister, Alar Streimann, Estlands ambassadör i Sverige, och Alec Aalto, Finlands ambassadör i Sverige diskuterade under fredagsmorgonen det befintliga samarbetet, dess problematik och vad som behöver utvecklas i framtiden. 
Ambassadör Alec Aalto
Den solidaritetsförklaring som Sverige vid flertalet tillfällen har uttalat för sina nordiska grannar är ett viktigt steg fortsatt stabilitet i området. Att solidaritet i denna bemärkelse inte nödvändigtvis behöver handla om militära medel var deltagarna överens om. Problematiken ligger därmed inte enbart inom en militär kontext. Ambassadör Alec Aalto lyfte även fram ekonomiska, sociala och miljöperspektiv på . Den största utmaningen ligger enligt deltagarna i miljöfrågor. Särskilt fokus under seminariet lades på hur marina transporter kan övervakas och hur eventuella oljekatastrofer skulle kunna hanteras. I dagsläget finns det samarbete inom detta område, men ytterligare resurser, koordinering och satsningar krävs.
Ambassadör Alar Streimann
Även Rysslands roll i regionen behandlades. Båda gästande ambassadörer påpekade att Sveriges geopolitiska läge i flera områden skiljer sig med Estlands och Finlands. Även om Ryssland inte utgör ett invasionshot finns det en viss rädsla i framförallt Estland gällande den ryska doktrinen om ryska intressen i utlandet. Den hotfulla retoriken och de trakasserier som Estland utsätts för är oroande. Att utveckla dialogen med Ryssland såg samtliga därför som en nödvändighet.
skrivet av Martin Rusner, student Försvarshögskolan
Försvarsminister Sten Tolgfors tal som pdf (det talade ordet gäller)
OBS! Ljud saknas de första tre minuterna!
Publicerad av
Säkerhetspolitiskt sommartorg
|
Länkar till det här inlägget
|
Etiketter:
2009,
Alar Streimann,
Alec Aalto,
Estland,
Finland,
Folk och Försvar,
Sten Tolgfors,
östersjön
Särskilt inhumana vapen
Den varma torsdagseftermiddagen presenterade Svenska Freds och Skiljedomsföreningen och FOI en förträfflig panel bestående av Daniel Nord (SIPRI), Dick Clomén (Svenska Röda Korset) och Lars Höstbäck (FOI) under ledning av Petra Tötterman Andortff (IKFF).
Lars Höstbäck, FOI
Deltagarna i soffan började med att prata om särskilt inhumana vapen, som inkluderar de vapen som går under paraplyavtalet CCW. Syftet är både att skydda vissa grupper som inte (längre) deltar i strider och att reglera användningen av vapen och stridsmetoder.
Dick Clomén, Svenska Röda Korset
Diskussionen började med att beröra de vapen som idag är förbjudna under CCW, men också exempelvis klusterbomber och personminor som har förhandlats fram utanför paraplyet. De blev också ombedda att kommentera huruvida våldtäkt som systematisk krigsstrategi bör klassas som ett särskilt inhumant vapen. Panelen var enig om att våldtäkt som del av konfliktföring är ett brott mot internationell humanitär rätt i många fall, men att det inte kan klassas som ett vapen utan snarare som en metod.
Daniel Nord, SIPRI
Talarna gled snabbt över till kärnvapenfrågan som kom att dominera största delen av diskussionen. Ingen av talarna kunde helhjärtat påstå att kärnvapen inte är ett särskilt inhumant vapen, men att det är svårt att få till stånd ett förbud mot användning av kärnvapen på grund av bristande politisk vilja, främst från kärnvapenstaternas håll. De berörde också den politiska aspekten av kärnvapen och konstaterade att avskräckning är det främsta syftet med kärnvapeninnehav. Utan politisk vilja och progressivt arbete ”in good faith” rör sig inte kärnvapenfrågan närmare reell nedrustning.
skrivet av Emma Rosengren och Elin Hedkvist, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Publicerad av
Säkerhetspolitiskt sommartorg
|
