07 juli 2009
Reflektion från Michael Moore kring seminariet Korten på det försvarspolitiska bordet
Sista debatten för i år på Säkerhetspolitiska Sommartorget under årets Almedalsvecka var en de mest intressanta och mest besökta. "Korten på det försvarspolitiska bordet" - moderator Lars Ekeman/Folk&Försvar, deltagare försvarsminister Sten Tolgfors, Anders Karlsson (s), Gunilla Wahlén (v), Peter Rådberg (mp) samt Eva Haldén/FHS. Tolgfors inledde med en bildpresentation kring riksdags- och reformbeslutet. Därefter hade oppositionspolitikerna kort inlägg och Eva Haldén gav sin syn på vad politiken och då Regeringen borde fokusera på.
Försvarsministern hade många viktiga budskap som också känns igen från andra dragningar. Fokus på solidaritetsdeklarationen (ge / ta emot mil stöd), användbara och tillgängliga förband / , högre beredskap än dagens organisation, insatsförmåga och effekt , "här och nu", nytt personalförsörjningssystem m m. Och att Försvarsmakten har kvalificerade förband och en bra verksamhet så vi är värda en mer positiv bild än vad som oftast ges idag. I synnerhet Anders Karsson förde fram att det var olyckligt med att riksdagsbeslutet togs med så liten majoritet. Han ifrågasatte industrisynen samt personalförsörjningen med stående förband/soldater och att lämna plikten.
När det gäller nödvändigheten att lämna plikten för insatsorganisationens förband så menar jag att det är två huvudskäl för det. Den ena orsaken som ministern också talade mycket om är att vi inte kan ha två organisationer (insatsorgansiation och utlandsstyrka). Samma förband ska kunna användas här hemma, i närområdet och utanför närområdet. Det medger inte plikten. Vi måste tillavarata erfarenheter efter att förband har varit insatta och inte upplösa dessa direkt efter hemkomsten. Det andra som är minst lika viktigt är att soldatyrket inte längre kan lösas av "amatörer". Krigföring i sig blir alltmer komplex, insatserna blir mer utmanande och svåra, materielen alltmer avancerad. Det är rätt självklart - det tar helt enkelt tid att bli en bra soldat. Denna andra orsak är ofta minst lika styrande för varför värnpliktsförsvar lämnas i flertalet europeiska länder.
Evas inlägg var värt att notera då hon menade att politiken nu hade satt tydliga mål efter tio års reformarbete, man hade nu tre avgörande förutsättningar att kraftsamla på. Det första var att ta ett ansvar för ålders-/gradstrukturen - tillskjuta medel för att lösa problemet samt t o m att styra området med en särlagsstiftning. Det andra var att ta ett ansvar med lagstiftning avseende kontraktsantällda soldater - att lämna frågan till parterna var för riskfyllt menade Eva. Det tredje var att inse att frivilligheten nu innebär att hela perosnalområdet nu utsätts för marknadsprinciper där ekonomiska incitament blir avgörande. Hon talade om att Försvarsmakten inte i alla delar är som andra myndigheter! Och att försvaret därmed inte kan fullt ut styras som andra myndigheter. Ovanligt tydligt!
Referat och videoinspelning från seminariet
Publicerad av
Säkerhetspolitiskt sommartorg
|
