30 juni 2009 kl 16:49

Att förhindra krig - varför ledde spända konflikter till krig i Georgien, men inte i Baltikum?

Att förebygga krig och konflikter är inget enkelt uppdrag och området präglas av en extrem komplexitet. Detta avskräckte dock inte sommartorgets seminariedeltagare Carina Hägg, Olof Ehrenkrona, Kerstin Grebäck, Anders Mellbourn, Ragnar Ängeby och moderator Daniel Nord. Istället djupdök de i problematiken kring konfliktförebyggande åtgärder och skillnaderna mellan Georgien, Baltikum och även Balkan.

Även om Estland, Lettland och Litauen i dagsläget är stabila länder med medlemskap i både EU och NATO var Baltikum efter murens fall inget ofarligt område. Oklarhet rådde även huruvida Ryssland skulle acceptera Sveriges och Nordens ökade engagemang. Anders Mellbourn pekade på att det ideella, ekonomiska och militära engagemang i Baltikum var en av grundorsakerna till det fredlig utveckling.

Något som saknades både på Balkan och i Georgien var en folklig förankring för fredsförebyggande åtgärder. Kerstin Grebäck pekade på Kvinna till Kvinna och dess arbete där kvinnor engageras som ett nödvändigt verktyg för fred. Förutom folkligt stöd krävs dessutom starka multilaterala system, långsiktiga civila insatser och att konflikter, som inte är farliga i sig, kanaliseras så att fredliga metoder används.

Ytterligare en lärdom från seminariet var att individer påverkar. Det svenska stödet till baltiska ledare resulterade i ett ledarskap där den ryska minoriteten kunde komma till tals och där det gemensamma förtrycket från Sovjet kunde ena befolkningen. Både i Georgien och Balkan saknades detta ledarskap och några engagerade granländer fanns inte inom synhåll. Istället användes konflikter och skillnader för att spä på fördomar så att olämpliga ledare kunde utöka sitt eget inflytande.

skrivet av Martin Rusner, student Försvarshögskolan


Från vänster: Anders Mellbourn, Ragnar Ängeby, Kerstin Grebäck, Carina Hägg och Olof Ehrenkrona

Hotet kom från Ryssland – under 300 år, reflektion från Michael Moore

Jag lyssnade imorse på en debatt om Ryssland – ”Monster under sängen i säkerhetspolitiken”. Medverkade gjorde Anders Mellbourn, Carolina Vendil Pallin, Jacob Hedenskog och en rysk journalist Irina Dergacheva stationerad i Sverige. Det gavs många olika bilder kring Ryssland, både ur ett allmänt samhällsperspektiv men också ur ett säkerhetspolitiskt ”hotperspektiv”. Detta är också den eviga frågan i svensk säkerhets- och försvarspolitik, Ryssland - hot eller inte.

Varför är detta den ”eviga frågan”? Jag tror att en orsak är att vi har haft Ryssland / Sovjet som grund för vår försvarsmaktsplanering i 300 år! Och planeringen har tagit sin utgångspunkt från en renodlad hotbildsstyrning. För ca tio år sedan var både den politiska nivån och den militära ledningen enig om att så kunde vi inte ha det i fortsättningen – vi måste basera dimensioneringen av vårt försvar kring en bredare syn på möjliga hot utöver invasion/väpnat angrepp mot territoriet, men också på vad vi vill själva som nation ur ett värde- och intresseperspektiv. Dvs vilka värden och intressen vill vi säkra och försvara och då tillsammans med andra. Vår nya säkerhets- och försvarspolitik bygger ju på ett aktivt uppträdande i samverkan och samarbete med andra snarare än att stå utanför vid sidan om och passivt vänta på stora angrepp mot nationen.

Men åter till Ryssland – ett problem i den svenska synen och debatten kring Ryssland är att bilden har varit svart eller vit. Antingen utgör Ryssland inget problem eller hot alls – eller så diskuteras väpnat angrepp mot hela eller delar av Sverige. Detta märktes i synnerhet efter Georgien-kriget förra året – från en i vissa sammanhang naiv och överpositiv syn på Ryssland till att vi skulle tillbaks med försvaret till ”landstigningsstränderna”. En ordentlig pendelrörelse - det borde väl gå att nyansera synen mer än så!?

Men vad har då hänt i Ryssland under senare år? Det råder väl ingen tvekan om att den ryska utvecklingen oroar – ett mer auktoritärt och maktspråksorienterat Ryssland framträder åter på världsarenan. En militär upprustning med stärkt övningsverksamhet pågår också sedan flera år. Jag menar att Ryssland de närmaste åren – om den politiska och militära utvecklingen fortsätter i nuvarande riktning – kan komma att skapa militära problem, konfrontationer och kanske t.o.m. kriser. Och detta även i vår region och vårt nära intresseområde dvs i Nordeuropa och Nordområdena / Barents / Arktis.

Men detta betyder inte att vi behöver planera för direkta angrepp mot vårt territorium – däremot för att tillsammans med andra visa närvaro och att även fortsatt ha en kvalificerad försvarsmakt, som i en multinationell kontext kan vara trovärdig och visa ”styrka”. Och för detta krävs inte mängder av mobiliseringsförband utan snarare ett mer begränsat antal tillgängliga och kvalificerade mark-, marin- och flygförband. Denna inriktning på att tillsammans med andra hantera Ryssland (dvs. inte Sverige på egen hand) ska också kopplas till riksdagsbeslutet nyligen att ”ge och ta emot militär hjälp” – detta i sig ett paradigmskifte i svensk säkerhetspolitik.

skrivet av Michael Moore, utvecklingschef i Försvarsmakten

Läs referat från seminariet Monster under sängen i säkerhetspolitiken?

Monster under sängen i säkerhetspolitiken?

Tisdagens seminarier inleddes med en spännande paneldebatt om Ryssland, västvärldens fördomar och existerande och framtida utmaningar i relationen mellan väst och öst. Jakob Hedenskog, FOI, Carolina Vendil Pallin, Utrikespolitiska Institutet, och Irina Dergacheva, ITAR-TASS fick möjligheten att framföra sina analyser för ett stort antal morgonpigga almedalsbesökare.

Enligt opinionsundersökningar i USA och Storbritannien som presenterades av Irina förknippas Ryssland för det mesta med negativa begrepp så som stalinism, korruption, förtryck och maffior. Endast inom konstsammanhang får landet goda omdömen. Att denna bild både är sned och primitiv var debattörerna starkt överens om. Delvis kan denna bild kopplas till den minskade mediebevakningen. Carolina påpekade tydligt att en djupgående och korrekt förståelse om Ryssland endast kan uppnås om skillnad görs mellan den ryska befolkningen och dess politiska ledning. Irina bjöd sedan Almedalen på en förträfflig liknelse och menade att Ryssland kan förstås som ett kök med många olika ingredienser och att förståelsen därför helt beror på vem som är kocken.

Att relationen mellan Ryssland och västvärlden i många hänseenden är spänd har nog inte undgått någon med ett säkerhetspolitiskt intresse. NATO:s och EU:s expansion, Georgienkrisen och en växande rysk maktpolitik i stormaktsanda har och kommer att ställa höga krav på beslutsfattare inom många områden i världen. Trots detta ansåg ingen i panelen att Ryssland varken vill eller kan vara ett militärt hot mot Europa. Jakob lyfte dock ett varningens finger för att ryska bojkotter av importvaror, bland annat mot Danmark, även kan drabba Sverige. IT-attacker som drabbade Estland 2007 skulle även kunna vara ett möjligt scenario.

Rysslands framtid var enligt talarna relativt oviss, men enighet rådde att den ekonomiska krisen kommer att tvinga fram reformer i landet och att relationerna mellan väst och öst måste förbättras. Ett mycket konkret förslag som producerades av panelen handlade om att avskaffa kravet på visum för resor mellan EU och Ryssland. Kännedom om varandra kan på så sätt skapa både förståelse och samverkan.

skrivet av Martin Rusner, student Försvarshögskolan

Bloggat på andra ställen
Svenska Freds ordförande Anna Ek bloggar om seminariet
Östgöta Correspondentens chefredaktör Ola Sigvardsson bloggar om seminariet
Carl Nettelblad skriver om seminariet på makthavare.se

Se seminariet på webben i efterhand!

Här bloggar vi också!

Det är inte bara på sakerhetspolitisktsommartorg.se som de arrangerade organisationerna tycker till och reflekterar kring det som diskuteras i Almedalen. Bland annat bloggar Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds ordförande Anna Ek på sina respektive bloggar.

Länkar till alla organisationer hittar du här intill!

Här bloggar IKFF
Svenska freds blogg
Fredsbloggen - Kristna Fredsrörelsen

Michael Moore reflekterar kring några av måndagens seminarier

Den första (där jag själv deltog i panelen med Tomas Ries/UI, Martina Krüger/Greenpeace och Niklas Granholm/FOI) handlade om ”Arktis – kallt krig eller töväder”. Klimatförändringarna verkar accelerera just i detta område och får stora konsekvenser. Olje-och gasfyndigheter som inte tidigare kunnat utvinnas kan nu bli aktuella för prospektering. Sjöfartsleder (nordostpassagen) kan upprättas, vilket förkortar frakttider mellan Europa och Stillahavsnationer m m.

Omvärldsutvecklingen påverkar också Arktis. USA som till exempel är hårt engagerad i flera konflikter i andra världsdelar, samtidigt som Kina, Indien och Ryssland blir allt viktigare makter som vill ta större plats som nyckelaktörer. Vi går från en unipolär till en mer multipolär värld. Flera länder, i synnerhet ”kustnationerna” (Danmark, Kanada, Norge, Ryssland och USA) har ekonomiska intressen i Arktis. Särskilt Ryssland och USA har strategiska intressen här. Sverige påverkas indirekt då detta är vår närregion med koppling till Östersjöområdet. En slutsats var att Sverige behöver formulera en tydligare arktissyn och att vi genom det nordiska samarbetet både kan och bör påverka utvecklingen. Det nordiska samarbetet har pågått länge och breddas nu även till det militära området. Rysslands utveckling som för närvarande inger oro blir väldigt avgörande för framtiden – konfrontation eller samarbete.

Det andra seminariet som jag vill kommentera handlade om ”Direkt från Adenviken – Sveriges militära insatser”. Här deltog ställföreträdande insatschefen Anders Brännström och ÖB Sverker Göranson. Seminariet inleddes med en film från avvärjningen av en piratattack för ett antal veckor sedan. Därefter följde ett samtal via direktlänk till styrkechefen Magnus Jönsson för det svenska fartygsförbandet under EU-flagg i Adenviken. Värmen kommenterades – 40-50 grader i luften och ca 35 grader i vattnet! Förbandet höll på med konvojering, var väl inne i den sjöoperativa verksamheten med bra stridsvärde och motivation. Besättningen såg fram mot en kommande vila , s k ”leave-period”.

ÖB talade sedan kring flertalet av våra insatser och vår insatsförmåga. Samtidigt rullade ett bildspel med ögonblicksbilder från olika tränings- och insatsmiljöer – här hemma och långt borta. Han kommenterade hur uppskattade och respekterade svenska förband är – vi har hög kvalitet i verksamheten och vi har ett bra försvar och levererar det som regering och riksdag beställt.

Men ÖB poängterade att vi alla tillsammans d v s politiker, försvarsmaktsanställda och alla medborgare som kommer i kontakt med försvaret, måste lyfta fram denna bild som ofta står i kontrast med den bild som utmålas i debatten. Försvarsmakten förändras – och vi levererar insatsförmåga och det som riksdag och regering har beställt! Personalförsörjningen är den viktigaste delen och här har vi nu flera beslut bakom oss. Samtidigt har vi börjat ta de första stegen mot det nya personalförsörjningssystemet med specialistofficerare, kontrakterade soldater/sjömän m m – även om många utmaningar finns framför oss.

Det tredje seminariet handlade om ”Från blå baskrar till EU-korvetter – vad ska Sverige bidra militärt med utomlands?” Deltagare Allan Widman (fp), Jytte Guteland (SSU) och Jens Pettersson (Svenska FN-förbundet). Här blev det till del en Nato-diskussion men också kring vad som bör styra dels vilka typer av förband som vi bör anmäla till och använda i insatser, dels under vilken organisationsflagg som vi bör delta (FN kontra EU/Nato). Också en självinsikt om att stora delar av de säkerhets- och försvarspolitiska förändringarna inte kommunicerats med medborgarna. Denna sista del tycker jag själv är en avgörande faktor i varför försvarsdebatten blir så yvig och att försvaret ofta beskrivs som ”avvecklat” – när vi i själva verket har ett bra försvar i paritet med många andra mindre/mellan stater i Europa. Det som tre regeringar har skrivit propositioner om under drygt tio år till riksdagen handlar om hur Sverige har gått från självvalt utanförskap till samverkan, samarbete och integration. Om man då beskriver huvudtesen i säkerhetspolitiken som ”alliansfrihet” och dessutom våra internationella insatser som varande till för att ”hjälpa andra”, så blir det omöjligt att förstå och bejaka förändringarna av försvaret.

Alliansfriheten antyder att vi ska klara allt själva på egen hand mot olika typer av hot – även angreppshot. Och då är naturligtvis försvaret alldeles för litet för det. Det utgör inte heller beställningen från riksdagen. Och våra internationella insatser handlar inte bara om att hjälpa andra utan utgör förhoppningsvis en integrerad del av den nya säkerhetspolitik som riksdagen har fattat beslut kring under flera år. Vi ska lösa problem ihop – och gör vi det tillsammans med andra länder så kanske vi får stöd om utvecklingen i vår del av världen går åt fel håll.

skrivet av Michael Moore, utvecklingschef i Försvarsmakten

Det finns inte utrymme för misslyckanden - om planeringen, pengarna och plikten

Under rubriken ”Hur står det till med planeringen, pengarna och plikten?” samtalade Försvarsmaktens generaldirektör Ulf Bengtsson och tillförordnande personaldirektör Patrik Dahle under ledning av moderatorn Jan Joel Andersson.

Inledningsvis gav Ulf och Patrik en kortfattad redovisning av planeringsläget, den nuvarande ekonomiska situationen och bakgrunden till övergång från plikt till rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän på frivillig grund.

Samtalet och frågorna kretsade framför allt om Försvarsmaktens förutsättningar att kunna attrahera och rekrytera tillräckligt många gruppbefäl, soldater och sjömän på frivillig grund och hur hänsyn till detta tagits i Försvarsmaktens planering för de kommande åren. Patrik beskrev vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att attrahera ett tillräckligt antal unga män och kvinnor till Försvarsmakten. Det gäller allt från lön, förmåner, karriärmöjligheter till relevant utrustning. Det konstaterade att det finns en stark koppling mellan attraktionskraft och förtroende för Försvarsmakten och den negativa mediabild som funnits och finns om Försvarsmakten. Därför är det av avgörande betydelse att Försvarsmakten i framtiden inte figurerar i media utifrån dålig hantering av ekonomin. Utifrån denna diskussion redogjorde Ulf för vilka åtgärder som Försvarsmakten har vidtagit och kommer att vidta för att förbättra ekonomistyrningen, intern styrning och kontroll och prognosverksamheten.

Sammanfattningsvis konstaterades att Försvarsmakten står inför en mycket stor utmaning vid övergång från plikt till frivillighet och att det måste fungera. Det finns inte utrymme för misslyckanden!

skrivet av Ulf Bengtsson, Försvarsmaktens generaldirektör


Från vänster: Jan Joel Andersson, Ulf Bengtsson och Patrik Dahle

29 juni 2009 kl 21:29

Från blå baskrar till EU-korvetter – vad ska Sverige bidra med militärt utomlands?

Samtal mellan Allan Widman (fp), Jytte Guteland, ordförande för SSU och Jens Petersson, Svenska FN-förbundet. (Moderator var Jan Joel Andersson från Utrikespolitiska Institutet.)

Sveriges försvar har genomgått en förändring inte blott genom det senaste beslutet att lägga värnplikten i malpåse. Det är inte självklart i debatten varför Sverige gör internationella insatser vilket Allan Widman poängterade och gav tre punkter som anledning till varför Sverige gör internationella insatser.

1. Internationell solidaritet
2. Mindre skillnad mellan internationell säkerhet och nationell säkerhet.
3. Sverige måste satsa på att vara både internationellt som nationellt aktiv.

Jens Pettersson kände sig lurad därför att olika försvarsministrar har lovat att antalet soldater i utlandstjänst skall öka i tolv år utan att antalet har ökat. Jytte Guteland ansåg att detta beror på till lika delar överbudspolitik som problem att styra myndigheten Försvarsmakten.

Den stora debatten blev kring relationen mellan EU, Nato och FN. Jens började med att anse att 50 procent av de svenska soldaterna borde sändas ut under FN-flagg men ändrade sig sedan till att 95 procent borde sändas under FN-flagg. För Allan Widman spelade flaggan mindre roll men han underströk vikten av FN-mandat.

Allan Widman tillsammans med delar av publiken ville se en konsekvensutredning av ett Svenskt NATO-medlemskap. Det var något Guteland motsatte sig eftersom hon ansåg att Sverige inte alls skulle gå med i NATO.

skrivet av Carl Hartman, student Försvarshögskolan

Adenviken direkt - ett nedslag i insatsen

Från vänster: Erik Lagersten, Försvarsmaktens informationsdirektör, Magnus Jönsson och Anders Brännström

Efter lunch fick sommartorgsbesökarna se stf insatschef Anders Brännströms videosamtala direkt med Magnus Jönsson, chef för den svenska marina insatsen i Adenviken. Dessutom fick publiken själva möjligt att ställa frågor till Magnus.

Det redogjordes inledningsvis om läget på förbandet som var mycket god och Magnus klargjorde vilka utmaningar de hade under den tid som HMS Trossö var på reparation. Att Sveriges bidrag till EU-operationen Atalanta hittills har varit framgångsrikt kan exemplifierades bland annat genom HMS Malmös lyckade insats och omhändertagande av somaliska pirater. Dessutom har den svenska styrkan framgångsrikt eskorterat World Food Programs hjälpsändningar till det somaliska fastlandet. Trots ett hårt klimat och långa arbetsdagar upplevde Magnus att hans förband presterar över förväntan.

Efter videosamtalet tog överbefälhavaren, Sverker Göranson, över ordet. ÖB inledde med att skildra Försvarsmaktens insatser runt om i världen och påpekade vid flertal tillfällen hur professionella våra förband är. Ett gott försvarssamarbete mellan EU:s medlemsländer är en central framgångsfaktor i dessa sammanhang. Den stora utmaningen var enligt ÖB därför inte kopplade till organisationens insatser utan personalförsörjningen. I dagarna har 400 specialistofficerare examinerats och målsättningen är att det skall bli 5000. Den långsiktiga försörjningen är inget som Försvarsmakten själva kan lösa. ÖB menade att detta är en stor samhällsfråga som kräver en helhetslösning där våra soldater och officerare måste ges de rätta förutsättningar för att kunna genomföra goda insatser.


ÖB Sverker Göranson

skrivet av Martin Rusner, Försvarshögskolan

Bloggat om seminariet
Per Gudmundson skriver om seminariet på makthavare.se

Almedalen 24 grader Nordpolen –3, Ola Mattsson reflekterar kring Arktis-seminariet

”År 2050 har Sverige en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och
inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.” (Regeringens vision för klimatpolitiken).

Samma år 2050 skall Norge nå maximal produktion av olja och gas i sina nu planerade utvinningsområden i Arktis. Men det stannar inte vid det. De arktiska strandstaterna positionerar sig nu för dela upp de områden som nu friläggs när avsmältningen i Arktis går allt snabbare. Det är mycket som står på spel, 25 procent av världens outnyttjade oljeresurser beräknas finnas i detta område. Till detta kommer stora fiskeresurser och mineraltillgångar.

Alla tycks vilja utnyttja resurserna maximalt. Ryssland, USA, Kanada, Danmark och Norge drömmer om nya oljemiljarder och dem är beredda att försvara sina anspråk med våld.

I Sverige å andra sidan har vi identifierat klimatförändringarna som ett av de största hoten mot vår säkerhet. I Försvarspropositionen konstaterar regeringen:
”Klimatförändringar utgör ett av de allvarligaste hoten mot människors
säkerhet och grundläggande levnadsvillkor”

I samma proposition ställer regeringen långtgående solidaritetsförklaring till EU länderna, Norge och Island. Sverige skall inte stå passivt om någon av dessa stater utsätts för katastrof eller angrepp. I praktiken innebär detta att Sverige ställer garantier för Norges och Islands energi- och geopolitiska ambitioner i Arktis.

Den Svenska säkerhetspolitiken haltar därmed betänkligt i en av de viktigaste utmaningarna världen står inför. Det märkliga är att Sverige, trots att vi anser att det behövs en relativt snabb utfasning av fossila bränslen, inte någonstans i våra klimatpolitiska- eller säkerhetspolitiskamål ställer krav på stater som vill öka produktionen av fossila bränslen.

Ett av målen med den Svenska försvars och säkerhetspolitiken skall vara att värna Svenska intressen. Känns det då rimligt att tala om ömsesidiga försvarsgarantier när Norges och Islands ambitioner i nordområdena går så på tvärs med de hotbilder vi skissar i vår säkerhetspolitik?

skrivet av Ola Mattsson
Generalsekreterare, Svenska Freds och Skiljedomsföreningen

Läs mer
Referat från seminariet "Arktis - kallt krig eller töväder"
Carl Nettelblad skriver om seminariet på makthavare.se

En för alla, alla för en - solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget

Efter Madridbombningen bestämde sig EU:s regeringschefer för att medlemsländerna ska agera i en anda av solidaritet gentemot varandra vid omfattande kriser. Under måndagens andra seminarium fylldes Björkanderska Magasinet av förväntansfulla Almedalare för att lyssna på en spännande paneldebatt om EU:s solidaritetsklausul i Lissabonfördraget. Seminariedeltagarnas åsikter och betänkanden var många och gick isär på flera områden. Är klausulen ett tydligt steg mot en militarisering inom EU och slutet för Sveriges alliansfrihet eller är det ett nödvändigt steg för att bemöta en alltmer komplex värld?

Teresa Åhman inledde seminariet med att redogöra för klausulens möjligheter och begränsningar. Även om klausulen innehåller ett stort utrymme för tolkning var hennes budskap tydligt. Krisen och inte medlen bör stå i fokus för EU:s säkerhetspolitiska samarbete. Debatten fortsatte i diskussioner om det som Cecilia Malmström benämnde som ett tydligt paradigmskifte. Inre och yttre säkerhetsfrågor påverkar varandra och går inte längre att skiljas åt. Hur detta skifte skall tacklas var deltagarna däremot inte överens om. Är ett utvecklat militärt samarbete lösningen eller räcker de befintliga strukturerna inom bland annat FN?

Magnus Ekengrens pekade på att EU genom Lissabonfördraget lämnar sin reaktionära tradition och istället för första gången börjar arbeta visionärt för att säkerställa verktyg för framtida problem. Både Peter Rådberg och Kirsti Kolthoff menade emellertid att militärt samarbete inte är vägen. EU:s fredsbyggande insatser med mjuk makt har sedan EU:s födelse skördat stora framgångar både inom och utanför Europa. Fred genom samverkan är själva orsaken till EU:s uppkomst. Innebär solidaritetsklausulen att medlemsländerna har tappat förtroende för denna metod?


Teresa Åhman


Från vänster: Magnus Ekengren, Cecilia Malmström, Peter Rådberg, Kirsti Kolthoff

skrivet av Martin Rusner, student Försvarshögskolan

Arktis – kallt krig eller töväder?

I den isande kalla föreläsningssalen i Björkanderska magasinet på Visby hamnplan började måndagen med ett seminarium om de säkerhetspolitiska aspekterna på ett tinande Arktis. Debatten har sedan Rysslands flaggnedsättning på nordpolen under den arktiska isen 1997 ökat och belyst Arktis betydelse som Sveriges närområde. Vad som egentligen händer och hur det kommer att påverka Sverige och vårt närområde är en komplicerad fråga med en mängd parametrar. Seminariet började med att fastställa tre viktiga parametrar som styr utvecklingen.

1. Issmältning beroende på klimatförändringar.

2. Teknologiutveckling som möjliggör utvinning av naturresurser på allt mer avlägsna platser

3. Den globala efterfrågan som driver upp priser på råvaror vilket gör utvinning lönsamt trots kostsam utvinning.

Forskare antar att så mycket som 25 procent av jordens kvarvarande oljetillgångar kan finnas under Arktis. Havet som blir tillgängligt vid issmältning innehåller också stora mängder fisk. Med bakgrund av det blir området högintressant inte bara för de direkt angränsande staterna utan för en vidare krets av stormakter. En annan ekonomiskt potent faktor är möjligheten till öppna sjöfartsvägar över Arktis. Det kan minska sträckan från EU till Asien med 40 procent.

Den vidare definitionen av Arktis går vid den 60 breddgraden alltså i höjd med svenska Tierp.

Sverige kommer inom det närmaste året att vara ordförande i såväl EU, det nordiska rådet som i det arktiska rådet. Panelen tror trots det inte att den Arktiska frågan kommer att få särskilt stort utrymme i det svenska ordförandeskapet för EU. Martina Krüger hoppas att Sverige driver på för Arktis under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.



I panelen satt (från vänster) Michael Moore, utvecklingschef vid Försvarsmakten, Tomas Ries, chef för Utrikespolitiska institutet, Martina Krüger, ansvarig för klimat och energifrågor vid Greenpeace samt Niklas Granholm, säkerhetspolitisk expert vid FOI. Moderator var Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig, Institutet för Framtidsstudier.

Bloggat på andra ställen
Carl Nettelblad skriver om seminariet på makthavare.se

skrivet av Carl Hartman, student Försvarshögskolan

Skrivet om seminariet
"Miljö alibi för säkerhetspolitik" (helagotland.se, 1 juli 2009)
"Våga prata om NATO" (allehanda.se, 2 juli 2009)

Följ Säkerhetspolitiskt sommartorg i direktsändning på webben

Hur är temperaturen nere i den svenska insatsen i Adenviken? Klockan 13.00 samtalar stf insatschefen Anders Brännström med Magnus Jönsson, chef för den svenska insatsen i Adenviken på direktlänk. Därefter tar ÖB vid och berättar om Försvarsmaktens förmåga.

Även om du inte är på plats i Almedalen kan du följa seminariet och samtalet direkt på webben. Klicka dig in på länken:

http://www.bambuser.com/channel/swcomcam/broadcast/

Krigsrapportering - för vem och på vems villkor?

Under söndag kväll, i ett Visby som visade sig från sin soligaste sida, inleddes årets upplaga av Säkerhetspolitiskt sommartorg med Folk och försvars seminarium under rubriken, "TRÄFFSÄKERT: Krigsrapportering – i vems tjänst?" Ett stort antal människor hade samlats för att lyssna till den brännande aktuella debatten om krigsjournalistikens utmaningar i en allt snabbare medievärld.

Inledningsvis talade Peter Löfgren och Carolina Jemsby om spänningen i att vara utrikeskorrespondent. Ord som granatbrisad och död kollega förekom. Osökt kom säkerheten att prägla seminariets första del. Hur förhåller sig en journalist objektiv om säkerheten helt beror på en part eller en aktör i ett krigsområde.

Försvarsmaktens informationsdirektör Erik Lagersten berättade om Försvarsmaktens koncept med dess specialutbildade informationssoldater, Combat camera. Vad är drivkraften bakom den typ av information som sådana enheter producerar? Hur skall en journalist förhålla sig till färdigproducerat material? Åsikterna gick isär men enighet nåddes på en punkt, att det allt snabbare medieflödet ställer stora krav på såväl korrespondenter som hemmaredaktioner att i snabb takt producera nyheter. Då är det allt svårare att ifrågasätta den allmänna uppfattningen om ett läge i en viss konflikt. Det är i bakgrundsinformationen och i analysdelarna som journalistiken får stryka på foten.

Och vad är då kvar? Informationsöverföring?

Avslutningsvis kom deltagarna emellertid överens om att den stora diversitet av informationsmedier i samhället ger den intresserade en möjlighet att skapa sig en uppfattning emedan den ointresserade får en snuttifierad bild av verkligheten.



På seminariet medverkande (från vänster) Peter Löfgren som är journalist och före detta korrespondent i Mellanöstern, Carolina Jemsby som är journalist och före detta Afrika-korrespondent samt Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Moderator var Lars Mogensen, journalist känd. från radions StudioEtt/Studio Europa och Filosofiska rummet.

skrivet av Carl Hartman, student Försvarshögskolan

Bloggat på andra ställen
Peter Olevik Dunder skriver om seminariet

03 juni 2009 kl 10:12

Program Säkerhetspolitiskt sommartorg - alla dagar

Alla seminarierna hålls i Björkanderska magasinet, Skeppsbron 24, vid Visbys hamn. (Hitta hit!)

Söndag 28 juni

Kl. 20.00-21.00
TRÄFFSÄKERT: Krigsrapportering – i vems tjänst?
Måste man vara på plats för att återge sanningen om kriser och konflikter? Är ”inbäddning” ett acceptabelt alternativ? Propagandakrig – finns det? Hur trovärdig är krigsjournalistiken? Vilka källor finns att tillgå?
Tsunamin, Gaza, Irak, Sri Lanka – exempel saknas inte. Alla som vill diskutera medias sätt att rapportera är varmt välkomna!

Medverkande: Peter Löfgren, journalist och fd korrespondent i Mellanöstern, Carolina Jemsby, journalist och fd Afrika-korrespondent samt Lars Nord, professor i politisk kommunikation, Mittuniversitetet, Sundsvall. Moderator: Lars Mogensen, journalist känd bl.a. från radions StudioEtt/Studio Europa och Filosofiska rummet.

Arrangör: Folk och Försvar
Kontaktperson: Marianne Rönnberg Galmor, Folk och Försvar, 070-782 24 07, marianne.galmor@folkochforsvar.se

Måndag 29 juni

Kl. 09.00-10.30
Arktis – kallt krig eller töväder?
Klimatuppvärmning, råvarubehov och nya teknologier förändrar synen på Arktis. Allt fler länder lägger anspråk på naturtillgångar som bokstavligen töar fram. Står Sverige inför en ny istid i relationen med våra grannar? Eller kommer våra ekonomier att blomstra utifrån nya samarbeten som växer fram i spåren av klimatförändringarnas varma vindar? Du påverkas mer av Arktis än du tror.

Kom och lyssna på bland annat Tomas Ries, chef för Utrikespolitiska institutet, Michael Moore, utvecklingschef vid Försvarsmakten, Martina Krüger, ansvarig för klimat och energifrågor vid Greenpeace samt Niklas Granholm, säkerhetspolitisk expert vid FOI i ett samtal om Arktis under ledning av moderatorn Hanna Zetterberg Struwe, Kommunikationsansvarig, Institutet för Framtidsstudier.

Arrangörer: FOI, Svenska Freds, Utrikespolitiska Institutet
Kontaktperson: Johan Axell, FOI, 0702-770 362, johan.axell@foi.se

Relaterad information:
J Prawitz, Har Nordpolen en framtid? storpolitik 'on the rocks' Internationella studier nr 1 2009 (pdf)

Kl. 11.00-12.00
En för alla, alla för en – solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget
Samtliga parlament i EU utom det irländska har ställt sig bakom Lissabonfördraget även om det återstår ett formellt godkännande från Polen och Tyskland. Lissabonfördraget innehåller en solidaritetsklausul som syftar till att stärka samarbete och solidariteten kring krishantering inom EU. Men vad innebär solidaritetsklausulen i det långa perspektivet? Hur påverkar den svensk säkerhetspolitik? Kan Sverige hamna under ett europeiskt kärnvapenparaply?

Introduktion av Teresa Åhman FOI om det långsiktiga perspektivet på solidaritetsklausulen. Medverkar gör bland andra EU-minister Cecilia Malmström (fp), Peter Rådberg (mp), Magnus Ekengren, Försvarshögskolan och Kirsti Kolthoff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

Arrangörer: Försvarshögskolan, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Ola Andersson, Försvarshögskolan, 0709-578 207, ola.andersson@fhs.se

Kl. 13.00–14.00
Direkt från Adenviken - Sveriges internationella militära insatser
Stf insatschefen Anders Brännström samtalar med Magnus Jönsson, chef för den svenska insatsen i Adenviken. ÖB Sverker Göranson summerar: vad förmår Försvarsmakten? Tillfälle för medier att ställa frågor direkt till insatsen i Adenviken.

Arrangör: Försvarsmakten
Kontaktperson: Sirpa Franzén, Försvarsmakten, 070-270 77 70, sirpa.franzen@mil.se

Kl. 14.15–15.45
Från blå baskrar till EU-korvetter – vad ska Sverige bidra med militärt utomlands?
En fredsbevarande svensk soldat i blå FN-basker – den bilden har nog många av Sveriges militära internationella insatser. Men numera bidrar Sverige både med andra militära förmågor och under annan flagg än FN:s med sin utlandsstyrka. Är denna utveckling bra eller dålig? Samtal mellan bl a Allan Widman (fp), Jytte Guteland, ordförande SSU och Jens Petersson, Svenska FN-förbundet. Moderator: Jan Joel Andersson, Utrikespolitiska Institutet.

Arrangörer: Svenska FN-förbundet, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Utrikespolitiska Institutet
Kontaktperson: Jens Petersson, Svenska FN-förbundet, 070-770 25 82, jens.petersson@fn.se

Relaterad information:
Försvarsmaktens internationella insatser - en rapport om en ännu inte genomförd ambitionsökning (rapport från Svenska FN-förbundet) (pdf)
Andersson, Jan Joel, Redo för insats: EUs försvars- och säkerhetspolitik och den nordiska snabbinsatsstyrkan, Världspolitikens Dagsfrågor nr 9 2007, Stockholm 2007

Kl. 20.00–21.00
TRÄFFSÄKERT: Hur står det till med planeringen, pengarna och plikten?
Samtal och frågestund med Försvarsmaktens generaldirektör Ulf Bengtsson och stf personaldirektör Patrik Dahle.

Arrangör: Försvarsmakten
Kontaktperson: Sirpa Franzén, Försvarsmakten, 070-270 77 70, sirpa.franzen@mil.se

Tisdag 30 juni

Kl. 09.00-10.30
Monster under sängen i säkerhetspolitiken?
Hur ser bilden av väst ut i Ryssland och vilka konsekvenser får den för rysk försvarsplanering? Vilka historiska och kulturella bilder av Ryssland påverkar i sin tur svensk säkerhets- och försvarspolitik? Lyssna till ett samtal mellan Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker från FOI, Carolina Vendil Pallin, rysslandsforskare på Utrikespolitiska institutet och Irina Dergacheva, Sverigekorrespondent för den ryska nyhetsbyrån ITAR-TASS.

Arrangör: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Kontaktperson: Linda Åkerström, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 070-893 15 14, linda.akerstrom@svenskafreds.se

Relaterad information:
Jonsson, A. and Vendil Pallin, C. (red.) (2009) Ryssland – politik, samhälle och ekonomi, Stockholm, SNS förlag.
Vendil Pallin, C. (2009) Russian Military Reform: A Failed Exercise in Defence Decision Making, (London, Routledge).
Swiecicki, Jakub, Särbo eller sambo?: Ryssland och Europa, Världspolitikens Dagsfrågor nr 9 2008, Stockholm 2008

Kl. 11.00–12.30
Att förhindra krig - Varför ledde spända konflikter till krig i Georgien, men inte i Baltikum?
Medverkade Sverige och EU till att förhindra krig mellan Baltikum och Ryssland på 90-talet, och kunde EU ha förhindrat kriget i Georgien i fjol? Politiker världen över vill förebygga väpnade konflikter, då det spar resurser och människoliv. Men har EU som utomstående aktör möjlighet att förhindra krig utanför EU? Och vill EU:s beslutsfattare det? Medverkande: Medverkande: Carina Hägg (s), riksdagsledamot, utrikesutskottet, Olof Ehrenkrona, utrikesministerns rådgivare i globaliseringsfrågor, Anders Mellbourn, chefredaktör för Sändaren, Kerstin Grebäck, ordförande för Women's International League for Peace and Freedom, Ragnar Ängeby, projektledare på Folke Bernadotteakademin, "Conflict Prevention in Practice". Moderator: Daniel Nord, biträdande chef för SIPRI.

Arrangörer: Kristna Fredsrörelsen, Folke Bernadotteakademin, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Håkan Mårtensson, Kristna Fredsrörelsen, 073-992 81 27, hakan.martensson@krf.se

Relaterad information:
EUs årliga rapport om arbetet med att förebygga väpnade konflikter (år 2008) (pdf)
EUs handlingsprogram för att förebygga våldsamma konflikter (år 2001) (pdf)
Svensk regeringsskrivelse om förebyggande av väpnade konflikter (år 2000) (pdf)

Kl. 14.00-15.30
EU efter "Kriget mot terrorismen"
USA:s nya administration använder inte längre begreppet ”Kriget mot terrorismen” och ser nu över sin policy gällande utomrättsliga överlämnanden (extraordinary renditions) vad innebär det för EU? Hur tänker EU-länderna och Sverige följa upp de kritiska rapporter om renditions som kommit från såväl Europaparlamentet som Europarådet? Amnesty leder ett samtal med Carina Hägg, riksdagsledamot (s), Carl Schlyter, europaparlamentariker (mp), Henrik von Sydow, riksdagsledamot (m) och Abir al Sahlani, politiskt sakkunnig (c). Samtalsledare: Fredrik Kron, kampanjchef Amnesty.

Arrangör: Amnesty
Kontaktpersoner: Fredrik Kron, Amnesty, 0708-129 536, fredrik.kron@amnesty.se
Elisabeth Löfgren, Amnesty, 070-433 09 16, elisabeth.lofgren@amnesty.se

Kl. 20.00–21.00
TRÄFFSÄKERT: Med fred i siktet? – Vapenexport på gott eller ont
Bidrar svensk vapenexport till fred eller till krig? Är vinstmaximering det egentliga skälet för exporten eller finns det idag några hållbara säkerhetspolitiska argument som motivering? Välkommen till debattboxning i tre ronder om för- och nackdelar med svensk vapenexport. Medverkar gör Andreas Ekman (ISP), Allan Widman (fp), Anders Svärd (c), Anna Ek (Svenska Freds), Maja Åberg (Amnesty) och Håkan Mårtensson (Kristna Fredsrörelsen). Moderator: Daniel Nord, biträdande direktör på SIPRI.

Arrangörer: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen
Kontakperson: Ola Mattsson, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 070-284 34 32, ola.mattsson@svenskafreds.se

Relaterade information:
Svenska Freds avdelning om vapenexport
Inspektionen för strategiska produkter
Regeringens sida om exportkontroll av krigsmateriel
Försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll: från hårt stål till mjuk makt? (sammanfattning, pdf), Jan Joel Andersson, Utrikespolitiska Institutet, 29 september 2008

Onsdag 1 juli

Kl. 09.00-10.30
Kosovo – reality check
A year has passed since the EU took over the mission in Kosovo. In this seminar politics and rhetoric clash with the situation on the ground. Participants: MP Gustav Blix (m), Juri Laas EULEX Kosovo/Brussels, and Luljeta Vuniqi, Executive Director Kosovar Gender Studies Center. Moderator: Annika Flensburg, Kvinna till Kvinna

Arrangörer: Folke Bernadotteakademin, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Josefine Karlsson, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, 0707-870 770, josefine.karlsson@ikff.se

Relaterad information:
Stilhoff Sörensen, Jens, Kosovo – vägen till oavhängighet, Världspolitikens Dagsfrågor nr 7-8 2008, Stockholm 2008

Kl. 11.00-12.30
Alliansfriheten är död – leve allianserna!
Neutralitetsbegreppet – vad står det för idag? Vad tycker svenskarna om neutralitet och alliansfrihet? Eller om vårt samarbete med EU; FN, OSSE och Nato? Och vad innebär denna samverkan i praktiken? Välkommen att debattera dessa frågor med Tomas Ries, Utrikespolitiska Institutet, Karin Enström (m), Lars Ohly (v), Allan Widman (fp) och Anna Ek, Svenska Freds.

Arrangörer: FOI, Folk och Försvar, Försvarsmakten och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Kontaktperson: Lena Bartholdson, Folk och Försvar, 070-733 07 47, lena.bartholdson@folkochforsvar.se

Relaterad information:
Anderman, Per, Nato – allians i förvandling, Världspolitikens Dagsfrågor nr 2 2009, Stockholm 2009

Kl. 13.30-14.30
SäkerhetsSektorReform – exempel Liberia
Vad är SSR? Vad gör man efter kriget? Oenighet råder. Med Magnus Jörgel, Försvarshögskolan, Robert Egnell, Försvarshögskolan och Katja Svensson, konsult i säkerhet, utveckling och jämställdhetsfrågor med erfarenhet av SSR och Gender i Liberia. Moderator: Henrik Landerholm, generaldirektör Folke Bernadotteakademin.

Arrangör: Försvarshögskolan
Kontaktperson: Anneli Lindstedt, Försvarshögskolan, 070-251 97 20, anneli.lindstedt@fhs.se

Relaterad information:
Introduktion till SSR på Folke Bernadotteakademins webbplats
Intervju med Magnus Jörgel om arbetet i Liberia

Kl. 16.00-17.00
TRÄFFSÄKERT: Radicalisation and Shared Values
Birmingham, Tensta and Rosengård - Similarities and Differences? A panel discussion between the Maajid Nawaz, Director of Quilliam Foundation, MP Nalin Pekgul, Chair of the Social Democrat Womens Organization, and Dr. Magnus Ranstorp, Swedish National Defence College. Moderator: Dr. Martin Ådahl, FORES Foundation. OBS! In English!

Organizer: Försvarshögskolan
Contact: Anneli Lindstedt, Försvarshögskolan, 070-251 97 20, anneli.lindstedt@fhs.se

Relaterad information:
Rapporten "Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild från Malmö" (pdf)

Torsdag 2 juli

Kl. 09.00-10.30
Civil-militära fredsinsatser – recept för framgång eller fiasko?
Nödvändig samordning eller riskfylld sammanblandning? Var går gränsen mellan civila och militära aktörerna och insatser? Vem är vinnare, vem förlorare? Behövs en boskillnad? Hur fungerar det på fältet? I panelen överstelöjtnant Lena Persson Herlitz, MUST, Mika Sörensen, Civil observatör (Temporary International Presence in the City of Hebron - TIPH), Torbjörn Pettersson, Svenska Afghanistankommittén m fl. Moderator: Henrik Landerholm, generaldirektör Folke Bernadotteakademin.

Arrangörer: Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten
Kontaktperson: Marianne Kihlberg, Folke Bernadotteakademin, 070-618 23 01, marianne.kihlberg@folkebernadotteacademy.se

Kl. 13.00-14.30
Vägen till Europa – om migranters och flyktingars rättigheter
Flyktingar ska garanteras ett humant och värdigt mottagande samt rätten till en rättvis och korrekt asylprocedur. Under det svenska EU-ordförandeskapet ska det förhandlas om hur allt detta ska gå till och lösningen ska rymmas i det så kallade ”Stockholmsprogrammet”. Vi analyserar problem och möjligheter i panelsamtal med bl.a. migrationsminister Tobias Billström, ECRE:s generalsekreterare Bjarte Vandvik, under ledning av SR:s förra sydeuropakorrespondent Alice Petrén.

Arrangörer: Amnesty, Röda Korset
Kontaktperson: Micael Lindholm, Röda Korset, 0703-354 651, micael.lindholm@redcross.se
Elisabeth Löfgren, Amnesty, 070-433 09 16, elisabeth.lofgren@amnesty.se

Relaterad information:
Vestin, Sanna, EU och flyktingarna, Världspolitikens Dagsfrågor nr 4 2007, Stockholm 2007

Kl. 15.00-16.00
Särskilt inhumana vapen
Den 3 december 2008 undertecknade drygt 100 stater en ny konvention mot klustervapen. Både konventionen mot klustervapen och konventionen mot personminor framförhandlades utanför FN systemet konvention för konventionella vapen. Vilka vapen är särskilt inhumana och hur kan de förbjudas? Moderator: Petra Tötterman-Andorff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Medverkande: Lars Höstbäck, FOI, Dick Clomén, Röda Korset, Daniel Nord, Biträdande direktör, SIPRI.

Arrangörer: FOI, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Kontakperson: Ola Mattsson, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 070-284 34 32, ola.mattsson@svenskafreds.se.

Kl. 20.00-21.00
TRÄFFSÄKERT: Global uppvärmning eller atomvinter – säkerhet idag och imorgon
Idag motsvarar sprängkraften i världens vapenarsenaler 2667 gånger all förödelse som förorsakades av de vapen som användes under andra världskriget - inkl bomberna i Hiroshima och Nagasaki. Hur påverkar det oss människor att ständigt leva under kärnvapenhot? Varför ökar världens militära utgifter trots att vapen inte är lösningen på dagens säkerhetshot? Delta i ett samtal om säkerhetspolitik i ett större perspektiv med Eva Moberg m.fl.

Arrangör: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Josefine Karlsson, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, 0707-870 770, josefine.karlsson@ikff.se

Fredag 3 juli

Kl. 09.00-10.30
The co-operation on the Baltic Sea
The co-operation between the Baltic Sea’s nine sorrounding states plays an important role for our security policy. From being considered a sea dividing people and nations during the cold war, the Baltic Sea has transformed into a symbol of unity, through an expanding co-operation between the states. What are the challenges of today? Do our neighboring countries share our view?

Speakers: Minister for Defence Sten Tolgfors and representatives from Finland, Poland and Estonia. OBS! In English!

Organizer: Folk och Försvar
Contact: Lena Bartholdson, Folk och Försvar, 070-733 07 47, lena.bartholdson@folkochforsvar.se

Kl. 13.00-14.30
Korten på det försvarspolitiska bordet
Nu finns beslut om försvaret och dess inriktning för de kommande åren. Ligger vi rätt till med försvarspolitiken? Hur ser vi på framtiden? Passar försvaret den politik vi vill föra, och de framtida utmaningar vi kan se? Välkommen att delta i debatten tillsammans med bl.a. försvarsminister Sten Tolgfors (m), Anders Karlsson (s), Gunilla Wahlén (v), Peter Rådberg (mp), Bo Pellnäs och Eva Haldén, Försvarshögskolan.

Arrangörer: Folk och Försvar, Försvarsmakten
Kontaktperson: Lena Bartholdson, Folk och Försvar, 070-733 07 47, lena.bartholdson@folkochforsvar.se

Kl. 15.00-16.00 INSTÄLLT!
TRÄFFSÄKERT: Bistånd - en del av säkerhetspolitiken?
Ingen säkerhet utan utveckling, ingen utveckling utan säkerhet; är ett etablerat påstående. Är bistånd och säkerhet två sidor av samma mynt? Johan Carlsson, samordnare biståndsministern, Kerstin Grebäck, IKFF och Mathias Otterstedt, UD samtalar under ledning av Henrik Landerholm, generaldirektör Folke Bernadotteakademin.

Arrangör: Folke Bernadotteakademin
Kontaktperson: Mikael Wilhelmsson, Folke Bernadotteakademin, 070-530 09 71, mikael.wilhelmsson@folkebernadotteacademy.se

Relaterad information:
Det svenska näringslivet i utvecklingssamarbetet (pdf), Occasional Papers No 23, av Jan Joel Andersson och Harry McNeil,Utrikespolitiska Institutet
Lagerkvist, Johan, Kinas nya satsning i Afrika: hot eller möjlighet, Världspolitikens Dagsfrågor nr 5 2009, Stockholm 2009

02 juni 2009 kl 11:00

Dagsprogram söndag 28 juni 2009 - Säkerhetspolitiskt sommartorg

Alla seminarierna hålls i Björkanderska magasinet, Skeppsbron 24, vid Visbys hamn. (Hitta hit!)

Kl. 20.00-21.00
TRÄFFSÄKERT: Krigsrapportering – i vems tjänst?
Måste man vara på plats för att återge sanningen om kriser och konflikter? Är ”inbäddning” ett acceptabelt alternativ? Propagandakrig – finns det? Hur trovärdig är krigsjournalistiken? Vilka källor finns att tillgå?
Tsunamin, Gaza, Irak, Sri Lanka – exempel saknas inte. Alla som vill diskutera medias sätt att rapportera är varmt välkomna!

Medverkande: Peter Löfgren, journalist och fd korrespondent i Mellanöstern, Carolina Jemsby, journalist och fd Afrika-korrespondent samt Lars Nord, professor i politisk kommunikation, Mittuniversitetet, Sundsvall. Moderator: Lars Mogensen, journalist känd bl.a. från radions StudioEtt/Studio Europa och Filosofiska rummet.

Arrangör: Folk och Försvar
Kontaktperson: Marianne Rönnberg Galmor, Folk och Försvar, 070-782 24 07, marianne.galmor@folkochforsvar.se

Dagsprogram måndag 29 juni 2009 - Säkerhetspolitiskt sommartorg

Alla seminarierna hålls i Björkanderska magasinet, Skeppsbron 24, vid Visbys hamn. (Hitta hit!)

Kl. 09.00-10.30
Arktis – kallt krig eller töväder?
Klimatuppvärmning, råvarubehov och nya teknologier förändrar synen på Arktis. Allt fler länder lägger anspråk på naturtillgångar som bokstavligen töar fram. Står Sverige inför en ny istid i relationen med våra grannar? Eller kommer våra ekonomier att blomstra utifrån nya samarbeten som växer fram i spåren av klimatförändringarnas varma vindar? Du påverkas mer av Arktis än du tror.

Kom och lyssna på bland annat Tomas Ries, chef för Utrikespolitiska institutet, Michael Moore, utvecklingschef vid Försvarsmakten, Martina Krüger, ansvarig för klimat och energifrågor vid Greenpeace samt Niklas Granholm, säkerhetspolitisk expert vid FOI i ett samtal om Arktis under ledning av moderatorn Hanna Zetterberg Struwe, Kommunikationsansvarig, Institutet för Framtidsstudier.

Arrangörer: FOI, Svenska Freds, Utrikespolitiska Institutet
Kontaktperson: Johan Axell, FOI, 0702-770 362, johan.axell@foi.se

Kl. 11.00-12.00
En för alla, alla för en – solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget
Samtliga parlament i EU utom det irländska har ställt sig bakom Lissabonfördraget även om det återstår ett formellt godkännande från Polen och Tyskland. Lissabonfördraget innehåller en solidaritetsklausul som syftar till att stärka samarbete och solidariteten kring krishantering inom EU. Men vad innebär solidaritetsklausulen i det långa perspektivet? Hur påverkar den svensk säkerhetspolitik? Kan Sverige hamna under ett europeiskt kärnvapenparaply?

Introduktion av Teresa Åhman FOI om det långsiktiga perspektivet på solidaritetsklausulen. Medverkar gör bland andra EU-minister Cecilia Malmström (fp), Peter Rådberg (mp), Magnus Ekengren, Försvarshögskolan och Kirsti Kolthoff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

Arrangörer: Försvarshögskolan, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Ola Andersson, Försvarshögskolan, 0709-578 207, ola.andersson@fhs.se

Kl. 13.00–14.00
Direkt från Adenviken - Sveriges internationella militära insatser
Stf insatschefen Anders Brännström samtalar med Magnus Jönsson, chef för den svenska insatsen i Adenviken. ÖB Sverker Göranson summerar: vad förmår Försvarsmakten? Tillfälle för medier att ställa frågor direkt till insatsen i Adenviken.

Arrangör: Försvarsmakten
Kontaktperson: Sirpa Franzén, Försvarsmakten, 070-270 77 70, sirpa.franzen@mil.se

Kl. 14.15–15.45
Från blå baskrar till EU-korvetter – vad ska Sverige bidra med militärt utomlands?
En fredsbevarande svensk soldat i blå FN-basker – den bilden har nog många av Sveriges militära internationella insatser. Men numera bidrar Sverige både med andra militära förmågor och under annan flagg än FN:s med sin utlandsstyrka. Är denna utveckling bra eller dålig? Samtal mellan bl a Allan Widman (fp), Jytte Guteland, ordförande SSU och Jens Petersson, Svenska FN-förbundet. Moderator: Jan Joel Andersson, Utrikespolitiska Institutet.

Arrangörer: Svenska FN-förbundet, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Utrikespolitiska Institutet
Kontaktperson: Jens Petersson, Svenska FN-förbundet, 070-770 25 82, jens.petersson@fn.se

Kl. 20.00–21.00
TRÄFFSÄKERT: Hur står det till med planeringen, pengarna och plikten?
Samtal och frågestund med Försvarsmaktens generaldirektör Ulf Bengtsson och stf personaldirektör Patrik Dahle.

Arrangör: Försvarsmakten
Kontaktperson: Sirpa Franzén, Försvarsmakten, 070-270 77 70, sirpa.franzen@mil.se

Dagsprogram tisdag 30 juni 2009 - Säkerhetspolitiskt sommartorg

Alla seminarierna hålls i Björkanderska magasinet, Skeppsbron 24, vid Visbys hamn. (Hitta hit!)

Kl. 09.00-10.30
Monster under sängen i säkerhetspolitiken?
Hur ser bilden av väst ut i Ryssland och vilka konsekvenser får den för rysk försvarsplanering? Vilka historiska och kulturella bilder av Ryssland påverkar i sin tur svensk säkerhets- och försvarspolitik? Lyssna till ett samtal mellan Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker från FOI, Carolina Vendil Pallin, rysslandsforskare på Utrikespolitiska institutet och Irina Dergacheva, Sverigekorrespondent för den ryska nyhetsbyrån ITAR-TASS.

Arrangör: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Kontaktperson: Linda Åkerström, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 070-893 15 14, linda.akerstrom@svenskafreds.se

Kl. 11.00–12.30
Att förhindra krig - Varför ledde spända konflikter till krig i Georgien, men inte i Baltikum?
Medverkade Sverige och EU till att förhindra krig mellan Baltikum och Ryssland på 90-talet, och kunde EU ha förhindrat kriget i Georgien i fjol? Politiker världen över vill förebygga väpnade konflikter, då det spar resurser och människoliv. Men har EU som utomstående aktör möjlighet att förhindra krig utanför EU? Och vill EU:s beslutsfattare det? Medverkande: Carina Hägg (s), riksdagsledamot, utrikesutskottet, Olof Ehrenkrona, utrikesministerns rådgivare i globaliseringsfrågor, Anders Mellbourn, chefredaktör för Sändaren, Kerstin Grebäck, ordförande för Women's International League for Peace and Freedom, Ragnar Ängeby, projektledare på Folke Bernadotteakademin, "Conflict Prevention in Practice". Moderator: Daniel Nord, biträdande chef för SIPRI.

Arrangörer: Kristna Fredsrörelsen, Folke Bernadotteakademin, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Håkan Mårtensson, Kristna Fredsrörelsen, 073-992 81 27, hakan.martensson@krf.se

Relaterad information:
EUs årliga rapport om arbetet med att förebygga väpnade konflikter (år 2008) (pdf)
EUs handlingsprogram för att förebygga våldsamma konflikter (år 2001) (pdf)
Svensk regeringsskrivelse om förebyggande av väpnade konflikter (år 2000) (pdf)

Kl. 14.00-15.30
EU efter "Kriget mot terrorismen"
USA:s nya administration använder inte längre begreppet ”Kriget mot terrorismen” och ser nu över sin policy gällande utomrättsliga överlämnanden (extraordinary renditions) vad innebär det för EU? Hur tänker EU-länderna och Sverige följa upp de kritiska rapporter om renditions som kommit från såväl Europaparlamentet som Europarådet? Amnesty leder ett samtal med Carina Hägg, riksdagsledamot (s), Carl Schlyter, europaparlamentariker (mp), Henrik von Sydow, riksdagsledamot (m) och Abir al Sahlani, politiskt sakkunnig (c). Samtalsledare: Fredrik Kron, kampanjchef Amnesty.

Arrangör: Amnesty
Kontaktpersoner: Fredrik Kron, Amnesty, 0708-129 536, fredrik.kron@amnesty.se
Elisabeth Löfgren, Amnesty, 070-433 09 16, elisabeth.lofgren@amnesty.se

Kl. 20.00–21.00
TRÄFFSÄKERT: Med fred i siktet? – Vapenexport på gott eller ont
Bidrar svensk vapenexport till fred eller till krig? Är vinstmaximering det egentliga skälet för exporten eller finns det idag några hållbara säkerhetspolitiska argument som motivering? Välkommen till debattboxning i tre ronder om för- och nackdelar med svensk vapenexport. Medverkar gör Andreas Ekman (ISP), Allan Widman (fp), Anders Svärd (c), Anna Ek (Svenska Freds), Maja Åberg (Amnesty) och Håkan Mårtensson (Kristna Fredsrörelsen). Moderator: Daniel Nord, biträdande direktör på SIPRI.

Arrangörer: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen
Kontakperson: Ola Mattsson, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 070-284 34 32, ola.mattsson@svenskafreds.se

Relaterade länkar:
Svenska Freds avdelning om vapenexport
Inspektionen för strategiska produkter
Regeringens sida om exportkontroll av krigsmateriel

Dagsprogram onsdag 1 juli 2009 - Säkerhetspolitiskt sommartorg

Alla seminarierna hålls i Björkanderska magasinet, Skeppsbron 24, vid Visbys hamn. (Hitta hit!)

Kl. 09.00-10.30
Kosovo – reality check
A year has passed since the EU took over the mission in Kosovo. In this seminar politics and rhetoric clash with the situation on the ground. Participants: MP Gustav Blix (m), Juri Laas EULEX Kosovo/Brussels, and Luljeta Vuniqi, Executive Director Kosovar Gender Studies Center. Moderator: Annika Flensburg, Kvinna till Kvinna

Arrangörer: Folke Bernadotteakademin, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Josefine Karlsson, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, 0707-870 770, josefine.karlsson@ikff.se

Kl. 11.00-12.30
Alliansfriheten är död – leve allianserna!
Neutralitetsbegreppet – vad står det för idag? Vad tycker svenskarna om neutralitet och alliansfrihet? Eller om vårt samarbete med EU; FN, OSSE och Nato? Och vad innebär denna samverkan i praktiken? Välkommen att debattera dessa frågor med Tomas Ries, Utrikespolitiska Institutet, Karin Enström (m), Lars Ohly (v), Allan Widman (fp) och Anna Ek, Svenska Freds.

Arrangörer: FOI, Folk och Försvar, Försvarsmakten och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Kontaktperson: Lena Bartholdson, Folk och Försvar, 070-733 07 47, lena.bartholdson@folkochforsvar.se

Kl. 13.30-14.30
SäkerhetsSektorReform – exempel Liberia
Vad är SSR? Vad gör man efter kriget? Oenighet råder. Magnus Jörgel, Försvarshögskolan, Robert Egnell, Försvarshögskolan och Katja Svensson, konsult i säkerhet, utveckling och jämställdhetsfrågor med erfarenhet av SSR och Gender i Liberia. Moderator: Henrik Landerholm, generaldirektör Folke Bernadotteakademin.

Arrangör: Försvarshögskolan
Kontaktperson: Anneli Lindstedt, Försvarshögskolan, 070-251 97 20, anneli.lindstedt@fhs.se

Kl. 16.00-17.00
TRÄFFSÄKERT: Radicalisation and Shared Values
Birmingham, Tensta and Rosengård - Similarities and Differences? A panel discussion between the Maajid Nawaz, Director of Quilliam Foundation, MP Nalin Pekgul, Chair of the Social Democrat Womens Organization, and Dr. Magnus Ranstorp, Swedish National Defence College. Moderator: Dr. Martin Ådahl, FORES Foundation. OBS! In English!

Organizer: Försvarshögskolan
Contact: Anneli Lindstedt, Försvarshögskolan, 070-251 97 20, anneli.lindstedt@fhs.se

Dagsprogram torsdag 2 juli 2009 - Säkerhetspolitiskt sommartorg

Alla seminarierna hålls i Björkanderska magasinet, Skeppsbron 24, vid Visbys hamn. (Hitta hit!)

Kl. 09.00-10.30
Civil-militära fredsinsatser – recept för framgång eller fiasko?
Nödvändig samordning eller riskfylld sammanblandning? Var går gränsen mellan civila och militära aktörerna och insatser? Vem är vinnare, vem förlorare? Behövs en boskillnad? Hur fungerar det på fältet? I panelen överstelöjtnant Lena Persson Herlitz, MUST, Mika Sörensen, Civil observatör (Temporary International Presence in the City of Hebron - TIPH), Torbjörn Pettersson, Svenska Afghanistankommittén m fl. Moderator: Henrik Landerholm, generaldirektör Folke Bernadotteakademin.

Arrangörer: Folke Bernadotteakademin, Försvarsmakten
Kontaktperson: Marianne Kihlberg, Folke Bernadotteakademin, 070-618 23 01, marianne.kihlberg@folkebernadotteacademy.se

Kl. 13.00-14.30
Vägen till Europa – om migranters och flyktingars rättigheter
Flyktingar ska garanteras ett humant och värdigt mottagande samt rätten till en rättvis och korrekt asylprocedur. Under det svenska EU-ordförandeskapet ska det förhandlas om hur allt detta ska gå till och lösningen ska rymmas i det så kallade ”Stockholmsprogrammet”. Vi analyserar problem och möjligheter i panelsamtal med bl.a. migrationsminister Tobias Billström, ECRE:s generalsekreterare Bjarte Vandvik, under ledning av SR:s förra sydeuropakorrespondent Alice Petrén.

Arrangörer: Amnesty, Röda Korset
Kontaktperson: Micael Lindholm, Röda Korset, 0703-354 651, micael.lindholm@redcross.se

Kl. 15.00-16.00
Särskilt inhumana vapen
Den 3 december 2008 undertecknade drygt 100 stater en ny konvention mot klustervapen. Både konventionen mot klustervapen och konventionen mot personminor framförhandlades utanför FN systemet konvention för konventionella vapen. Vilka vapen är särskilt inhumana och hur kan de förbjudas? Moderator: Petra Tötterman-Andorff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. Medverkande: Lars Höstbäck, FOI, Dick Clomén, Röda Korset, Daniel Nord, Biträdande direktör, SIPRI.

Arrangörer: FOI, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Kontakperson: Ola Mattsson, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 070-284 34 32, ola.mattsson@svenskafreds.se.

Kl. 20.00-21.00
TRÄFFSÄKERT: Global uppvärmning eller atomvinter – säkerhet idag och imorgon
Idag motsvarar sprängkraften i världens vapenarsenaler 2667 gånger all förödelse som förorsakades av de vapen som användes under andra världskriget - inkl bomberna i Hiroshima och Nagasaki. Hur påverkar det oss människor att ständigt leva under kärnvapenhot? Varför ökar världens militära utgifter trots att vapen inte är lösningen på dagens säkerhetshot? Delta i ett samtal om säkerhetspolitik i ett större perspektiv med Eva Moberg m.fl.

Arrangör: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Kontaktperson: Josefine Karlsson, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, 0707-870 770, josefine.karlsson@ikff.se

Dagsprogram fredag 3 juli 2009 - Säkerhetspolitiskt sommartorg

Alla seminarierna hålls i Björkanderska magasinet, Skeppsbron 24, vid Visbys hamn. (Hitta hit!)

Kl. 09.00-10.30
The co-operation on the Baltic Sea
The co-operation between the Baltic Sea’s nine sorrounding states plays an important role for our security policy. From being considered a sea dividing people and nations during the cold war, the Baltic Sea has transformed into a symbol of unity, through an expanding co-operation between the states. What are the challenges of today? Do our neighboring countries share our view? Speakers: Minister for Defence Sten Tolgfors and representatives from Finland, Poland and Estonia. OBS! In English!

Organizer: Folk och Försvar
Contact: Lena Bartholdson, Folk och Försvar, 070-733 07 47, lena.bartholdson@folkochforsvar.se

Kl. 13.00-14.30
Korten på det försvarspolitiska bordet
Nu finns beslut om försvaret och dess inriktning för de kommande åren. Ligger vi rätt till med försvarspolitiken? Hur ser vi på framtiden? Passar försvaret den politik vi vill föra, och de framtida utmaningar vi kan se? Välkommen att delta i debatten tillsammans med bl.a. försvarsminister Sten Tolgfors (m), Anders Karlsson (s), Gunilla Wahlén (v), Peter Rådberg (mp), Bo Pellnäs och Eva Haldén, Försvarshögskolan.

Arrangörer: Folk och Försvar, Försvarsmakten
Kontaktperson: Lena Bartholdson, Folk och Försvar, 070-733 07 47, lena.bartholdson@folkochforsvar.se

Kl. 15.00-16.00 INSTÄLLT!
TRÄFFSÄKERT: Bistånd - en del av säkerhetspolitiken?
Ingen säkerhet utan utveckling, ingen utveckling utan säkerhet; är ett etablerat påstående. Är bistånd och säkerhet två sidor av samma mynt? Johan Carlsson, samordnare biståndsministern, Kerstin Grebäck, IKFF och Mathias Otterstedt, UD samtalar under ledning av Henrik Landerholm, generaldirektör Folke Bernadotteakademin.

Arrangör: Folke Bernadotteakademin
Kontaktperson: Mikael Wilhelmsson, Folke Bernadotteakademin, 070-530 09 71, mikael.wilhelmsson@folkebernadotteacademy.se